Sveriges bostadshistoria: Från emigration till 2024
Hur bodde vi i Sverige i början av 1900-talet och vad har hänt sen dess?
En kort översikt över hur boendet har förändrats i Sverige under 1900-talet och framåt
Bostadsstandardens utveckling under 1900-talet
Sverige har inte alltid varit ett land med hög bostadsstandard. I början av 1900-talet var situationen så dålig att många svenskar valde att flytta till USA i hopp om ett bättre liv. För att stoppa den stora utvandringen startade staten ett projekt för att främja byggandet av egna hem på landsbygden. Detta blev ett sätt att skapa en känsla av trygghet och självständighet hos de boende.
Men det var inte bara på landsbygden som boendet behövde förbättras. I städerna växte det fram en ny vision för hur ett modernt och bekvämt hem skulle se ut. HSB var en av de organisationer som tog fram nya typer av bostäder med faciliteter som varmvatten, dusch, tvättstugor och centralvärme. Dessa bostäder var dock för dyra för de flesta arbetare och deras familjer.
Det var i detta sammanhang som Per Albin Hansson höll sitt berömda tal om Folkhemmet 1928. Han menade att alla skulle ha rätt till en god och trygg bostad, oavsett inkomst eller klass. Under 1930-talet genomfördes flera sociala reformer som syftade till att förbättra boendesituationen för de mest utsatta grupperna. Ett exempel var barnrikehusen, som byggdes för familjer med många barn och låga löner.
Efter andra världskriget ökade efterfrågan på bostäder ännu mer. För att möta behovet bildades allmännyttiga bostadsföretag som fick statligt stöd för att bygga hyresrätter. Samtidigt pågick en omfattande bostadsforskning som undersökte hur man kunde skapa kvalitativa och funktionella bostäder på liten yta. Resultaten av forskningen ledde till att det fastställdes normer och regler för hur nya bostäder skulle utformas.
Under 1950- och 1960-talen genomfördes det största bostadsbyggandet i Sveriges historia. Miljonprogrammet var ett ambitiöst projekt som syftade till att bygga en miljon nya bostäder på tio år. Många av dessa bostäder var ljusa och fräscha, med moderna kök och badrum. Sverige blev ett föregångsland när det gällde bostadsforskning och bostadsplanering. En av de mest kända institutionerna var Hemmens Forskningsinstitut, som studerade allt från inredning till hushållsteknik.
På 1970-talet ansåg man att Sverige hade världens högsta boendestandard.
Bostadsmarknaden i Sverige på 2020-talet
Sverige har genomgått stora förändringar i sin bostadsmarknad sedan 1970-talet. Idag är bilden mer nyanserad, och bostadsbristen varierar kraftigt mellan olika regioner och typer av bostäder. I denna text ger vi dig en kort sammanfattning av hur bostadsmarknaden ser ut i Sverige 2024, och vilka utmaningar och möjligheter som finns för dig som vill bo bra och tryggt.
Bostadsbristen minskar i många kommuner
Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2024 har 148 av Sveriges 290 kommuner brist på bostäder. Det är en minskning med 32 kommuner jämfört med året innan. Samtidigt har antalet kommuner som uppger att de har ett överskott på bostäder ökat från 12 till 21. De flesta kommuner som har balans på bostadsmarknaden ligger i glesbygden eller i mindre tätorter. Bostadsbristen är fortfarande mycket stor i storstadsregionerna och i universitetsstäder, där cirka 87 procent av kommunerna har ett underskott på bostäder.
Bostadsbyggandet påverkas av konflikten i Ukraina
Bostadsbyggandet i Sverige har minskat kraftigt sedan invasionskriget i Ukraina bröt ut i februari 2022. Detta beror dels på att byggmaterial har blivit dyrare och svårare att få tag på, dels på att efterfrågan på nya bostäder har sjunkit på grund av den osäkra ekonomiska situationen. Boverkets prognos visar att bostadsbyggandet kommer att fortsätta att minska något under 2024, för att sedan öka något under 2025. Detta innebär att bostadsbristen inte kommer att lösas på kort sikt, och att det behövs långsiktiga strategier för att skapa en mer hållbar och rättvis bostadsmarknad.
Bostadsägande är mindre vanligt i Sverige än i EU
Sverige skiljer sig från många andra länder i EU när det gäller hur människor bor. Medan 64 procent av svenskarna äger sitt hem, är genomsnittet för bostadsägande i EU 70 procent. I östra EU är det ännu vanligare att äga sin bostad, medan det i Tyskland är nästan lika mellan andelen personer som äger och de som hyr sin bostad. I Sverige bor ungefär hälften av hushållen i en lägenhet i ett flerbostadshus, och ungefär 40 procent i ett småhus. Resten bor i andra typer av boenden, som till exempel specialbostäder för äldre eller studenter, eller i byggnader som inte är avsedda för permanent boende.