Detaljplan
Vad är egentligen en detaljplan? Vad gäller om ett område saknar en?
En detaljplan styr vad som får byggas i ett bestämt område och hur mark- och vatten just där får användas. Om till exempel ett område är avsett som bostadsområde så styr detaljplanen till exempel hur höga bostadshusen får vara just där eller hur långt det får vara mellan hus och tomtgräns. Om en detaljplan säger att ett område är tillägnat offentligheten, kanske i form av parkområde, så får till exempel ett privat bostadshus inte byggas där. Detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument.
Vem är det som sätter detaljplanerna?
Det är kommunerna som sätter detaljplanerna, oftast utformas de av stadsbyggnadskontoret på orten på uppdrag av kommunstyrelsen. Hur själva processen går till regleras i Plan- och bygglagen (PBL). Initiativet till nya detaljplaner kan tas av byggherrar, privata fastighetsägare eller kommunen själv, till exempel om nya vägar ska anläggas – men det är alltid kommunen som fattar besluten och som godkänner planen. Varje kommun har en översiktsplan som är ett övergripande dokument som anger hur hela bygden ska utvecklas. Detaljplanerna är lokala, mer - som namnet antyder - detaljerade styrdokument för exakt hur den utvecklingen kan och ska ske.
Vad består en detaljplan av?
En detaljplan består oftast av en karta, en fastighetsförteckning över området samt en planbeskrivning som beskriver planens syfte och hur den ska genomföras. Planen ska kunna förstås av alla berörda och den ska även ta upp hur de berörs av den, samt ekonomiska och tekniska kalkyler.
Hur länge gäller en detaljplan?
Hur länge en plan gäller varierar men som minst kan de gälla i fem år och som mest i 15 år. En detaljplan kan ändras efter att den löpt ut och i vissa fall även innan dess. I speciella situationer kan den även ändras innan genomförandetiden gått ut och mot inblandade parters vilja men bara på grund av förhållanden av stor allmän vikt som omöjligt kunnat förutses när planen gjordes.