Jul och nyår

Redan den 6 december börjar julfirandet med helgdagen grundlagsdagen, Día de la Constitución, Spaniens andra nationaldag.

Den 8 december firas den obefläckade avelsens dag, La Inmaculada Concepción.

22 december kommer ett kommersiellt inslag i julfirandet, som får hela Spanien att stanna upp, stora jullotteriet, La Lotería de Navidad. Under fem timmar har spanska medier direktsändning från dragningarna i lotteriet, som är en nationell angelägenhet utan motsvarighet i Sverige. Det är också världens största eller näst största återkommande lotteri. Huvudvinsten kallas el Gordo (”den stora”).

24 december infaller julafton, La Nochebuena. Liksom i Sverige är det inte en helgdag men ändå huvuddagen för julfirande.

Julafton är dock inte julens stora julklappsdag och firardag som i Sverige. I Spanien handlar julafton mindre om presenter och mer om samvaro kring ett stort middagsbord, julkrubba och berättelsen om Jesu födelse. Julkrubborna är en enorma och innehåller scener från den bibliska historien.

25 december, juldagen, Día de la Navidad, är helgdag och även den en familjehögtidsdag. På juldagen står åter en måltid i centrum, men nu i form av lunch. Jultomten, Papá Noel, växer i popularitet under anglosaxiskt inflytande, men än så länge har de Tre vise männen (i Spanien talar man om Heliga tre kungar) Los Reyes övertaget.

26 december, annandag jul, är helgdag, i Spanien känd som Helige Stefans dag, Día de San Esteban.

28 december, värnlösa barns dag, Día de los Inocentes, firar spanjorerna för att hedra de oskyldiga barn, som kung Herodes lät mörda i jakten på det nyfödda Jesusbarnet. Dagen är dock inte präglad av detta allvar, utan av skämt som gör den till en spansk version av första april i Sverige. Människor skämtar med varandra och lurar sina vänner. På stan sprider folk tvålskum, som finns att köpa på burk. I press, radio och tv excellerar medierna med konstiga nyheter.

31 december, nyårsafton, är vardag, men dagen blir innan den är till ända en stor firardag, både i bostaden och på krogen. Maten är åter central; den intas sent på kvällen och består av mycket skaldjur. En speciell sed är att äta vindruvor under tolvslaget, en druva per klockslag fram till midnatt. Klockan slår tolv gånger, så det gäller att äta fort så man hinner med och kan hoppas på ett lyckosamt nyår; druvorna kallas ”lyckodruvor” och säljs i separata förpackningar.

1 januari, nyårsdagen, Día de Año Nuevo, är helgdag. Mycket av nyårsfirandet fortsätter under årets första timmar. Spanjorerna går inte och lägger sig, när det nya året har inträtt.

5–6 januari, trettondagsafton eller Heliga tre kungars dag, Día de los Reyes magos, är julhelgens stora festdag. 6 januari, trettondag jul, Epifanía del Señor, är helgdag.

Den börjar med stor parad på kvällen den 5 januari, Cabalgata de los Reyes, i alla spanska städer och byar. Festen fortsätter den 6 januari. Både stora och små barn får denna dag, eller snarare kväll, möta de tre vise männen, Kasper, Melker och Baltsar, som åker eller går och kastar godis eller andra små presenter till barnen. Trettondagsafton är också en samlingsdag för familjen. På kvällen äter spanjorerna traditionell trettondagsaftonsmiddag. Dagen före ställer barnen var sitt par skor utanför ytterdörren eller fönsterblecket och kryper till sängs, med vetskap om att nästa dag ligger det presenter i skorna, för då har Kasper, Melker och Baltsar varit där och lämnat gåvor. Barnen ska dock inte glömma att lägga ut hö och ställa fram vatten till deras kameler.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jul_i_Spanien